15.11.15

 
 
 
 

Utkast: Nov. 15, 2015

Tänker om tisdagsobservationen kunde ge en hint av vad som komma skulle, hur verklighetsfrånvänt det kändes att något onykter sitta på ett pendeltåg en tisdagskväll, med människor mitt uppe i livet, mitt uppe i det vardagliga, när en själv kände sig odödlig och malplacerad. Det var väl därför jag efter mycket om och men hamnade på avdelning 36 innan bomben detonerades, innan det gick för långt.

Observationer 10/11


Killen med långt fluffigt skägg och ett paket Ica chruncy i famnen på pendeltåget mot Södertälje. Som vilken vardaglig grej som helst en tisdagskväll klockan 22.19. Det kanske det är om en inte dränkt sin själ i underbart rödvin (tommasi, du vet det du introducerade mig för i somras, den där veckan du vet) för att övergå i sliskig söt cider för att skyla hjärtat för allt det onda som tränger in i varje por, varje tanke på dig är dödande. Hur kan det ha blivit så?

Det slutgiltiga

Efter en dag avtrubbad av medicin, ett samtal i en timme, så var detta det slutgiltiga som skickades.

Du väljer en rebound framför någonting äkta Fredric, det är ditt val.

jag ångrar inte att jag varit ärlig, jag har gjort allt jag kan nu för att visa vart jag står
för även om jag går ut ur detta med ett hål i bröstet, kommer jag att läka
det är du som kommer gå ut ur det här och ångra dig tills det äter upp dig inombords.
Nästa gång hon sover i din säng och du ligger vaken med hjärtat i halsgropen
önskar att det var mina andetag bredvid dina, min hand i din.
kommer du att inse ditt misstag, att inga kan vara som vi

Så även om jag går trasig ur detta nu är det i slutändan jag som står hel och du som står där med ditt trasiga hjärta i handen och ångrar något du inte gjort, något du släppt för tidigt, något du var för rädd för att låt bli fantastiskt, något vi kunnat byggt till en framtid.

Jag önskar vi fått en chans, det är vi värda, men det sista som blir sagt är hejdå, så hejdå Fredric


(Han kommer aldrig svara och det gör lite ont ändå)

redo

om han inte väljer mig 
 
jag ångrar inte att jag varit ärlig, jag har gjort allt jag kan nu 
för även om jag går ut ur detta med ett hål i bröstet, kommer jag att läka 
det är du som kommer gå ut ur det här och ångra dig tills det äter upp dig. 
Nästa gång hon sover i din säng och du ligger vaken med hjärtat i halsgropen
önskar att det var mina andetag bredvid dina, min hand i din. 
kommer du att inse ditt misstag, att inga kan vara som vi 
 
Så även om jag går trasig ur detta nu är det i slutändan jag som står hel och du som står där med ditt trasiga hjärta i handen och ångrar något du inte gjort, något du släppt för tidigt, något magiskt. 
 

alltid dessa jävla f

innan jag kan skriva om honom så sammanfattar detta allt. http://sandrabeijer.se/2011/12/01/kronika-nummer-fem/

weeds

Tackar idag Marina and the diamonds och alkohol för dess existens. skulle nog legat med huvudet under ytan istället för dränkt i mina egna salttårar inne i värmen.

F

Det är han, jag vet det.

Hur förklarar jag för honom att jag är rädd,
Utan att bli för sårbar
Hur berättar jag för honom vad jag känner, hur underbar han är, utan att bli för på.

Att det har varit han, sedan första kvällen.

F

han är den, det har alltid varit honom, kommer alltid vara det. 

Utkast: Sep. 02, 2015

Jag gråter som att det var han som sa att det var slut, när det egentligen var från min mun de orden kom.

För när han är nära vill jag bara backa, kyssa andra läppar. Men när han är borta, vill jag bara ha hans.

Mousserande

så är vi här igen, precis som så många gånger förut. 
Din lukt har inte ens hunnit lämna mitt örngott än. 
Det där med rosa moln du vet. 
Det gör så jävla ont bara.
För mitt hjärta är inte ditt att förstöra, 
men du gör det ändå, och jag tillåter dig ju så. 
tillåter dig att komma och ta vad du vill ha 
och lämna mig ensam med en liten gnutta hopp 
 
Kan du bara ta hela mig eller gå. 
Kan inte gå igenom ett mellanting igen. 
 
Är det så svårt att få älska någon som älskar en lika mycket? 

schlager

Igår blev fruktansvärt. 
Vill inte låta honom bryta ner mig såhär 
Varför faller jag för de med trasiga hjärtan. 
Orkar inte en till F, att han gick tillbaka till sin tjej igår. 
Jag som bara ville hålla din hand. 

De där sneda ögonen.

Du vet jag ser dig överallt. 
På alla platser jag besöker 
Alla ryggar tillhör plötsligt dig. 
Hjärtat ständigt i halsgropen 
Ifall att någons ögon också skulle vara dina. 
De där sneda blåa ögonen, de som skär hål där det precis läkt. 
 

HAN

KAN HAN BARA LÄMNA MIN HJÄRNA IFRED 
HATAR HONOM 
HATAR HUR MYCKET TANKETID HAN TAR FRÅN MIG 
FAN TA DIG FÖR ATT HA FÖRVIRRAT MIG 
VAD VILL DU? 

//

sista jag skriver om honom. 
Känner lite självhat, förnedrelse. 
Att jag inte förstod bättre än att det inte var verkligt,
att det egentligen bara var hans bekräftelsebehov som visade sig. 
Och jag lät mig bli involverad, lät mig tro på orden.
Orden som jag inte ens minns idag, av nervositet och vin. 
 
 
Det var inte verkligt. 
Det kommer aldrig att vara verkligt. 
Det borde glömmas. 
För det är jag som får stå i skamvrån om det kommer ut.