liteskev

Sitter så länge på samma stol, framför samma lilla dator och försöker åstadkomma någonting, denna gång den där filosofi uppgiften som skulle in förra veckan och som nu är osäkert om ifall man får lämna in den. det var ju såhär att ungefär hälften lämnade inte in det och nu pratas det om ifall det blir "orimlig arbetsbörda" för läraren att få så många sent inlämnade uppgifter. En i min klass skrev dock någonting som jag fastnade för, hon skrev "Omöjlig arbetsbörda för lärare.. men mot elever? Om hälften inte klarar av att lämna in saker i tid så är nånting fel, på tok för mycket att göra" Och det förvånar mig nästan att ingen tänkt ur det perspektivet av lärarkåren, det är ju så uppenbart framförallt när de skriver att filosofi inte är det enda ämnet som blivit drabbat av detta. Det ÄR för stor arbetsbörda och om man bara är ett uns av så svag som jag är så kommer man bara till den gränsen då man släpper allt för det går inte att andas längre, man måste bli av med tyngden och det snabbt allt ska bort, och sen sitter man här så vansinnigt utmattad enda in i märgen.

Jag har skrivit en mening på min filosofi sedan 10 imorse och den kommer suddas snart.
för inte nog med att tröttheten har infekterat varje muskel, varje cell.
Ingenting duger heller.