Vänta lite sakta ner du blir en hjärnblödning
Du säger "vill du sitta vid samma platser som sist?"
Och jag nickar nervöst, döljer leendet.
Är vi här nu igen? Mitt i intet av det som vi inte vet eller styr
Mittemot varandra, två kaffekoppar
Vi vet ingenting
För ingen vågar nämna det sköra
Det som vi så enkelt kan förstöra
Ni är som magneter sa hon
Ja vi dras ju alltid tillbaka till varandra.
Vad kan det bero på tror du?
Bestäm åt mig, bestäm du.
Det finns så många frågor jag måste ställa, för att kunna växa stark på mina tio tår. Men fruktan för svaret binder mina fötter i förnekelsen. Där jag får trampa i samma fotspår av ambivalens när jag själv inte ved vad jag önskar för svar.
Kom ta mig, kom läs mina tankar bara.
element.
Sen finns det han utan samma tummar
som jag saknar in i benmärgen.
jag saknar honom.
men jag saknar ingenting omkring honom.
förutom hans vänner.
och jag antar, att det är han som skyler mitt hjärta, att det är hans att smutsa ned ännu mer.
ja du andra man, du var fin, men mer än dröm om vad jag ville ha.
mer en inbillning av vad det kunde va.
med någon annan, med han utan samma tummar som du
vi fanns bara inte riktigt där.
fullt ut.
som jag saknar in i benmärgen.
jag saknar honom.
men jag saknar ingenting omkring honom.
förutom hans vänner.
och jag antar, att det är han som skyler mitt hjärta, att det är hans att smutsa ned ännu mer.
ja du andra man, du var fin, men mer än dröm om vad jag ville ha.
mer en inbillning av vad det kunde va.
med någon annan, med han utan samma tummar som du
vi fanns bara inte riktigt där.
fullt ut.
trattkantareller.
Jag tror inte på att någon är unik.
Vi är desamma vare sig vi vill det eller ej.
Inte heller är någon äkta.
Alla är vi falska på ett eller annat vis.
Vi är desamma vare sig vi vill det eller ej.
Inte heller är någon äkta.
Alla är vi falska på ett eller annat vis.
tummar.
Jag saknar din mamma
och jag saknar din kropp
Jag saknar din säng
och jag saknar när du läste högt för mig
Jag saknar allt te vi drack
och jag saknar allt surdegsbröd vi åt
Jag saknar alla biokyssar
och jag saknar dina långa ben
Jag saknar din lillebror
och jag saknar din intelligens
Jag saknar vår humor
och jag saknar vår öppenhet
Jag saknar dina händer
men jag saknar inte dig.
Bara allting omkring dig.
och jag saknar din kropp
Jag saknar din säng
och jag saknar när du läste högt för mig
Jag saknar allt te vi drack
och jag saknar allt surdegsbröd vi åt
Jag saknar alla biokyssar
och jag saknar dina långa ben
Jag saknar din lillebror
och jag saknar din intelligens
Jag saknar vår humor
och jag saknar vår öppenhet
Jag saknar dina händer
men jag saknar inte dig.
Bara allting omkring dig.
pungråttor.
Klaustrofobi förföljer mig i allt jag gör
instängd bakom skolans fruktansvärda väggar
instängd i det fula röda radhus jag bor i
som egentligen mest liknar en skokartong
men mest nog instängd i mig själv
i en kropp jag inte vill ha
i ett liv jag inte vill leva.
det blir bara fler och fler tecken på att jag inte har någonting här att göra.
jag är ingen människa.
mer en substans eller ett väsen
som någon fångat
placerat i en kropp
för ett liv i misär
vilket straff.
instängd bakom skolans fruktansvärda väggar
instängd i det fula röda radhus jag bor i
som egentligen mest liknar en skokartong
men mest nog instängd i mig själv
i en kropp jag inte vill ha
i ett liv jag inte vill leva.
det blir bara fler och fler tecken på att jag inte har någonting här att göra.
jag är ingen människa.
mer en substans eller ett väsen
som någon fångat
placerat i en kropp
för ett liv i misär
vilket straff.
ålar
En vecka sedan jag skrev.
hej.
pallar inte
skriva
festa
umgås
PLUGGA
sova
gråta
framtiden
pallar i princip
rida
dö
baka
äta
va ensam.
MEN har fått jobbintervju, och nej är inte glad. Först om jag får det är jag glad.
hej.
pallar inte
skriva
festa
umgås
PLUGGA
sova
gråta
framtiden
pallar i princip
rida
dö
baka
äta
va ensam.
MEN har fått jobbintervju, och nej är inte glad. Först om jag får det är jag glad.
d punkt ör.
Varit i Skåne sedan torsdags morgon och kom hem igår kväll.
Hade det alldeles för bra som vanligt, det är den där känslan av att vara så avslappnad som jag fullkomligt älskar eller snarare saknar helt i Stockholm. Trodde dock att jag skulle kunna hålla fast i den känslan någon dag eller två, men sitter här i mitt fula omatchande IKEA rum igen men ångesten nere i magen och panikattacken i halsgropen. Vill slå sönder alla fönsterrutor och plocka bort alla väggar för att bli av med den överväldigande känslan av att vara instängd, det börjar bli så svårt att andas. Måste bort igen bara bort.
Kan inte stanna här, kan inte sitta här ikväll. Måste ut, måste bort, måste känna pulsen i mig, måste få luft.
Hade det alldeles för bra som vanligt, det är den där känslan av att vara så avslappnad som jag fullkomligt älskar eller snarare saknar helt i Stockholm. Trodde dock att jag skulle kunna hålla fast i den känslan någon dag eller två, men sitter här i mitt fula omatchande IKEA rum igen men ångesten nere i magen och panikattacken i halsgropen. Vill slå sönder alla fönsterrutor och plocka bort alla väggar för att bli av med den överväldigande känslan av att vara instängd, det börjar bli så svårt att andas. Måste bort igen bara bort.
Kan inte stanna här, kan inte sitta här ikväll. Måste ut, måste bort, måste känna pulsen i mig, måste få luft.
ö
Förmodligen det mest intressanta jag läst på länge.
Lite intressant fakta om gamla mentalsjukhus.
http://livsstil.se.msn.com/man/kultur/photopage.aspx?cp-documentid=161010639
Lite intressant fakta om gamla mentalsjukhus.
http://livsstil.se.msn.com/man/kultur/photopage.aspx?cp-documentid=161010639
Å
Har precis försökt att packa kläder i flertalet timmar. Det blir alltid samma sak, ångest ut i fingerspetsarna och kläder över alla tomma ytor. Det är den mörkaste sidan av självförtroendet som ser sin chans att infektera tanke efter tanke. Så i timmar står man där framför spegeln och trycker ner sig själv, ingenting duger, ingenting sitter bra, tjock har man blivit också, ja fy tänk vad fint den här tröjan hade suttit på någon annan.
När man väl har börjat går det inte att sluta, det är som ett virus som blir till en epidemi, kroppen töms i rasande takt på allt vad posivita tankar heter och lämnar hungriga hjärnspöken ensamma i en svag kropp. När skuldkänslorna smyger sig på för ens egen svaghet och patetiska själv sluts cirkeln i ett svart kretslopp utan ände.
Jag skäms över att jag känner så här, skäms över att jag är svag och skäms över tanken på att andra ska se.
När man väl har börjat går det inte att sluta, det är som ett virus som blir till en epidemi, kroppen töms i rasande takt på allt vad posivita tankar heter och lämnar hungriga hjärnspöken ensamma i en svag kropp. När skuldkänslorna smyger sig på för ens egen svaghet och patetiska själv sluts cirkeln i ett svart kretslopp utan ände.
Jag skäms över att jag känner så här, skäms över att jag är svag och skäms över tanken på att andra ska se.
Kära älskade Jonathan.
Nej den blir inte uttjatad någonsin, det spelar ingen roll hur mycket jag skriver, den här låten förklarar i ord så mycket av vad som snurrar i min skalle just nu.
Saker man ser.
Kanske kan man tycka, borde allt bli bättre snart.
Ja kanske kan man tycka, är det väl min tur snart.
Ja kanske kan man tycka, är det väl min tur snart.
aphelvete
min ipodh ar gått sönder... och inatt åker jag till skåne med bil.
FUUUUUUUUUUUDDDDDGGGGGGGGGEEEEEEEE
FUUUUUUUUUUUDDDDDGGGGGGGGGEEEEEEEE
lol orkar inte uppdatera atm.
Är du man eller kvinna?
Sundance kidBeskriv dig själv:
det finns inga ord
Hur känner du dig?
Livrädd med stil
Beskriv stället där du bor:
Revolt III
Platsen du skulle resa till om du kunde åka var du ville:
Columbus
Hur du helst transporterar dig:
Halka
Din bästa vän är:
Livräddaren
Du och dina bästa vänner är:
Cowboys
Hur är vädret?
Som vatten
Favorittid på dagen:
Om Gyllene år
Om ditt liv var en TV-serie, vad skulle den heta?
Pojken med hålet i handen.
Hur är livet enligt dig?
Berg & Dalvana
Beskriv ditt nuvarande förhållande:
Den osynlige mannen.
Din rädsla:
järnspöken
Ditt bästa råd:
det kanske kommer en förändring
Hur du skulle vilja dö:
vid din sida.
Din själs nuvarande tillstånd:
LSD, någon?
Ditt motto:
Vi kan väll vänta tills imorgon.