Snälla bli (inte) min (igen!?)

Var i Stockholm och andades i helgen, gick genom staden i mina finaste skor och njöt av några timmar av stillhet i tankarna.

Det räckte med att sätta foten på Campus igen för att allting skulle komma tillbaka, varenda liten infekterad tanke. Varenda känsla som tillhör honom. Han som måste glömmas. (Snälla låt mig glömma honom)

Helg

Igår (eller förrgår kanske jag borde säga som i fredag) Så var vi på slottstallarna och jag såg honom och jag förundras än vad det är han lyckas göra med mig i hans närvaro, även om jag dagen efter fortfarande skyller på att det är alkoholen. Han förvirrade mig om igen. 
 
Idag (eller igår lördag) Har jag jobbat på Sivans, det var mycket roligare än förväntat trots att jag har mått väldigt dåligt och illa hela tiden. Blev tillfrågad om att jobba både med VK och ÖG, mycket spännande, mina fötter värker dock enormt och jag orkade inte riktigt efterfest helt, så gick hem men är alldeles för pigg för att sova. Dumma energidryck. 

14 minuter kvar av denna föreläsning.
För många minuter kvar av mitt liv.

När en inte orkar andas mer, för att allting är för intensivt och han är borta.

När hjärtat redan är så trasigt att de inte orkar en smäll till.

När en inte vill dö men inte längre leva, vad gör en då.

Utkast: Oct. 05, 2014

Sista gången - Linnea henriksson spelas om och om igen.

Åh, fast vi båda vet hur illa det gör mig
att få din kyss, fast jag inte är nån för dig
Kan jag inte slita mig ifrån


Har köpt en blomma att alstra alla känslor på, kläder som jag aldrig kommer att använda och glass som kommer göra mer skada än nytta.
Så är vi där igen, sårad och skadad för att jag inte varit ärlig igen.
Är så trött på att vara rädd, är så trött på konsekvenserna
Vill bara inte känna mer för någon någonsin igen.

Det gör bara så ont överallt.

"Jag är kvar sen igår
Här har jag vart flera gånger
Och huvet slår av tankar med ånger"