L Y L

Sitter med gråten i halsen igen och lyssnar på sam smith. 
 
Det gör lite ont ändå, att vara den som alltid blir vilseledd. 
Har ältat igår hela natten och dagen. 
Gått igenom alla möten, försökt förstå om allt var påhitt igår eller sant. 
Det gör ont att jag önskar att allting sett annorlunda ut. 
Att jag hade fått hålla din hand och att det skulle vara helt okej. 
 
Vill ha tillbaka han som sov i min säng inatt här ikväll. 
Klarar inte ensamheten igen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback